Familjeverksamheten på Capios Ätstörningscenter i Varberg har varit aktiv sedan 2019 och här arbetar undersköterskor, terapeuter, läkare och sjuksköterskor tillsammans runt barnet och familjen. För att komma hit krävs en remiss från hemregionen och barn tas emot från hela Sverige.
– Det vi har sett är att föräldrarna är verktyget för att barnet ska kunna hitta en bestående förändring och lösning från sin ätstörning. Man kan inte lägga ansvaret på barnet, utan hela familjen måste hjälpa till, säger Erica Winbo, enhetschef på Capio Ätstörningscenter Varberg.
Så går en behandling till
Målet med behandlingen är att barnet ska vara så kort tid som möjligt på Ätstörningscentret för att man i hemmet ska kunna hitta en bestående förändring för sin ätstörning. Själva behandlingstiden är mellan 20–24 veckor och under den här tiden är barnet hemma stora delar av tiden. Att åka hem kortare perioder är en del av behandlingen, så att hela familjen blir involverad i behandlingen och man ser vilka situationer som uppkommer i hemmet.
– Efter behandling hos oss är barnet först hemma en helg och därefter kanske en hel vecka. Under den här tiden får barnet fortsatt vård hemma. Det viktigaste är att se hur barnet reagerar hemma, vi är hela tiden med och har nära samverkan med remittenten, för att se till att barnet inte faller mellan stolarna, säger Linda Norelius, KBT-terapeut, på Capio Ätstörningscenter Varberg.
Linda berättar att motivation är A och O för att en förändring ska ske. Det behöver finnas bara en gnutta motivation, både från barnet och från föräldrarna, för att behandlingen ska lyckas.
– Ätstörningen i sig är väldigt stark och barnen har ofta mycket ångest. Vi jobbar med trygghet och motivation för att få barnet att våga bryta ätstörningen. Vi lyssnar in vart barnet befinner sig och tar fram en plan tillsammans med familjen, för att få barnet att komma tillbaka till en fungerade vardag, säger Linda Norelius.
Väger aldrig maten
På Ätstörningscenter är personalen involverad och stöttar barnen 24/7. Extra mycket stöttning krävs vid måltiderna. Barnen äter sex gånger per dag och ska gå upp cirka 1–1,5 kg per vecka.
– Vi väger aldrig maten utan lär dom hur en normal portion mat ska se ut. Barnen får träna på att själva lägga upp mat på sin tallrik, vilket kan vara en jättestor utmaning. Vi behöver ha olika sorters tallrikar och porslin eftersom mängden mat kan se olika ut på olika tallrikar, säger Erica Winbo.
Varningssignaler att vara uppmärksam på
Det finns flera signaler som man kan vara extra uppmärksam på när man anar att en person kanske lider av en ätstörning:
• Personen tackar nej till mat och menar att hen redan har ätit
• Personen följer inte med på sociala aktiviteter och isolerar sig
• Personen säger att den vill äta hälsosamt eller går på en diet
• Träningen blir mer och mer överdriven
• Personen äter mindre
• Personen går på toaletten i anslutning till måltiden
– Mitt bästa råd är att inte konfrontera personen direkt utan våga fråga personen om hur den mår. Jag har märkt att du tackar nej till att följa med ut och äta middag, är det någonting som har hänt? säger Linda Norelius.
Insatser i ett tidigt skede
Linda Norelius berättar om ett barn hon minns och som hon aldrig kommer glömma.
– Flickan var jätterädd och hade så mycket ångest. Vi kunde knappt prata om vikt utan att tårarna rann. När hon lämnade oss var hon en helt annan tjej, hon gick i skolan, hade kompisar och började spela fotboll igen. Att få vara med på resan som de här barnen gör tillsammans med sin familj, är det finaste med mitt jobb. Det är värt allt slit, säger Linda.
– Vi har sett över hela vårt remissförfarande och just nu har vi inga köer. Barnen behöver snabba insatser i ett tidigt skede. Idag har vi fyra platser idag och tar emot cirka 10–12 barn per år. Vi ser även över en extra plast så att vi i framtiden kan ta emot och hjälpa ännu fler barn, avslutar Erica Winbo.