Vad innovation betyder för Britta Wallgren och hur Capio Sverige arbetar för att vara relevanta
Enligt Britta är innovation ett mindset. En kultur att vilja utveckla, vara nyfiken men framför allt modig. Genom att involvera medarbetare i dagliga små innovationer, trivs man bättre och fler vill vara med och påverka. Hon menar på att om alla tiotusen i bolaget tänker så, kan det ge stora effekter.
– Sjukvård är en serviceverksamhet och handlar om hur människor möter människor – vad vi gör, hur vi gör det och med vilka verktyg. Vår uppgift är att skapa hälsa och för att lyckas behöver vården vi erbjuder vara av hög kvalitet, effektiv och tillgänglig, säger Britta Wallgren.
Kulturen kan också göra att man vågar använda teknik på nya sätt. Den medicinska utvecklingen går fort och när Britta började arbeta som läkare för 35 år sedan, opererade man magsår som nu behandlas med tabletter. Cancer var i många fall detsamma som en dödsdom, där man idag ger patienter mer specifik behandling med precisionsmedicin och kan i många fall övergå till att betraktas som en kronisk sjukdom. Dock kan vi göra mer för att bekämpa ohälsa, men det leder också till högre förväntningar.
– Det råder en explosion av nya teknologier och data, som kan skapa förutsättningar att göra det enklare att leverera sjukvård. Jag tror att vi i framtiden inte kommer att prata om digitala verktyg och digital eller digifysisk sjukvård. Ingen säger ju längre att man gör ärenden på sin internetbank utan man löser sina bankärenden. Vår uppgift är att skapa hälsa och vi använder olika verktyg för det – det är inte konstigare än så. Integrerad vård ska inte behöva benämnas, utan i stället vara en självklarhet, fortsätter Britta Wallgren.
Förutom att stötta kultur och mindset, berättar Britta att som ledare handlar det om att styra all utveckling och innovation mot mediciniska resultat, tillgänglighet och hur vi använder våra resurser. Vi har ett bra stöd i Capiomodellen där vi är noga med att följa upp, utvärdera och arbeta med datadriven utveckling för att ständigt bli bättre. Det är på så vis som vi kan lära oss att använda data i nutid för att göra prognoser för framtiden.
Vad framtiden visar
– Demografin leder till att färre behöver ta hand om fler. Vården har redan nu en kompetensutmaning, som tillsammans med den demografiska utvecklingen medför ett behov att utveckla hur vi levererar sjukvård. Det spelar ingen roll om vi skulle få alla pengar i världen om vi fortsätter att göra mer på samma sätt som vi gör nu. Antalet människor räcker inte, säger Britta Wallgren.
Britta menar på att vi behöver fokusera mer på prevention och att genom bättre behandling av kroniska sjukdomar, hjälpa patienter att hålla sig friskare.
– Vi behöver förståelse för vinsterna med att använda data, AI och andra verktyg. En stor studie av screeningmammografi vid Capio S:t Görans sjukhus jämförde tolkning av mammografiundersökningar av två oberoende röntgenläkare, eller en AI-algoritm och en röntgenläkare. AI tillsammans med en fysisk läkare visade lika bra eller bättre kvalitetsresultat, men avtalet som vi arbetar under säger att det skall vara två fysiska röntgenläkare, fortsätter Britta Wallgren.
Digitalisering ska inte bara handla om att vi gör samma saker på dator som vi gjort i pappersform tidigare, menar Britta. Med de tekniska möjligheter som finns uppstår i stället många intressanta hävstänger – inbyggda beslutsstöd utifrån realtidsdata, möjligheter att jobba datadrivet och förutsättningar för automatisering som gör att våra medarbetare kan fokusera på patienten – och det som är unikt för deras kompetens.
Tankar kring utvecklingen av vården 2023
– Det vi lärt oss av pandemin är hur vi behöver vara mer flexibla och agila för att möta utmaningar och att fortsätta lära oss av våra patienter. Förr i tiden bestämde vården allt, men i Capio jobbar vi mycket med att involvera patienter i utvecklingsprojekt för att förbättra arbetssätt och resultat. Vi tänkte till exempel att vi bara skulle ha enkelrum på en ny onkologimottagning, men patienterna förklarade att både dubbelrum och enkelrum behöver finnas. Dubbelrum kan hjälpa cancerpatienter att hitta nytt stöd och nya vänner i sina medpatienter och det hade vi inte förstått utan deras hjälp, säger Britta Wallgren.
Utvecklingen att leverera sjukvård som drivits utanför vården av till exempel Google, Amazon och nätläkare, har givit nya perspektiv och ställer nya krav på den traditionella sjukvården. Våra patienter och medarbetare förväntar sig att vården använder digitala verktyg, därför måste vi våga pröva nytt och lämna över makt till patienter som lever med till exempel kroniska sjukdomar. Vi måste öppna för nya sätt att vårdas hemma och koppla ihop öppenvård och slutenvård med hjälp av ny teknik.
Britta berättar att det är orimligt att patienter kommer till sjukvården och blir intervjuade om hur de mår, när de själva skulle kunna skriva sin berättelse digitalt inför besöket. Vi behöver våga släppa in patienterna för att ta hand om sin hälsa – och samtidigt göra det lättare att vara medarbetare inom vården.
– Specialiserad vård är viktig för kunskapsutvecklingen. Men baksidan är att man blir nischad och att patienterna hamnar i limbo mellan silos då olika specialiteter inte samarbetar runt patienten i tillräcklig utsträckning. Vi behöver fundera på hur vi kan bygga bort det på systemnivå och fokusera på medicinska resultat tvärs över professionsgränser och specialiteter, säger Britta Wallgren.
Avslutningsvis menar Britta att vi behöver förstå varför vi behöver göra saker – och sedan komma på vad och hur. Helt enkelt få det att hända, tillsammans med våra medarbetare. För det är alltid lättare att beskriva något i en PowerPoint, än att göra det i verkligheten.