Elisabeth Blomfeldt var med och startade upp Capio Gyn Globen/Solna 2014 och var innan dess chef på Nacka Sjukhus. Det bästa med att vara en del av Capio är, enligt Elisabeth, den höga vårdkvalitén och en verksamhetsnära styrning.
– Vårt gäng här på Capio Gyn är fantastiska att jobba med, alla har hög kompetens samt bidrar med sin personlighet, säger Elisabeth Blomfeldt.
Viktigt att gå på sina screeningar
Första gången en kvinna kallas är vid 23-års ålder och erbjuds därefter gynekologisk cellprovtagning var femte år fram till 50-års åldern. Därefter kallas kvinnor var sjunde år fram till att de är 70 år.
På Capio Gyn Globen/Solna kommer man oftast när man redan har varit på sin screening där det har visats sig finnas cellförändringar. Elisabeth berättar att den vanligaste frågan som ställs på mottagningen är om det inte är dags att ta ett till prov.
– Många tycker att det går lång tid emellan gångerna och de vill nästan alltid ta ett extra prov. Men det gäller ju de kvinnor som redan har varit på sina screeningar och fått reda på att de har förändringar. Det ser annorlunda ut för de som blir kallade till sina screeningar, där uteblir idag en sjättedel av de som blir kallade, säger Elisabeth Blomfeldt.
Oftast går man på sina screeningar hos en barnmorskemottagning där man tar ett prov från livmoderhalsen. Testet görs i en gynstol och många kan tycka att det känns obehagligt, men i regel är det en snabb och enkel provtagning som inte gör ont.
– Vi försöker fortfarande förstå varför det är så många som uteblir på screeningar. Det kan bero på att man tidigare har haft en mindre bra erfarenhet hos barnmorska eller gynekolog. Vi är dock frikostiga på Capio Gyn Globen/Solna och försöker fånga upp de som kommer till oss av en annan anledning – för att se om de har gått på sina screeningar. Om svaret är nej erbjuder vi ett prov på plats, berättar Elisabeth Blomfeldt.
I vissa regioner kan du göra provtagningen hemma. Är det lika bra som att gå och göra det på en barnmorskemottagning?
– Det är en annan typ av provtagning som infördes under pandemin. Den föll väl ut varför det nu används som screening. Det viktigaste är att man måste förstå att det inte är samma provtagning som hos barnmorskan. Du tar provet själv vaginalt med en tops. Det finns bra instruktion och du kommer klara det fint själv. Svaret blir enbart om du bär på HPV-viruset eller inte. Har du positivt så blir du kallad till ett cellprov. Vanligt cellprov som du tar hos barnmorskan visar både på om du bär på HPV-viruset och om du har cellförändringar, säger Elisabeth Blomfeldt.
Du kan ha cellförändringar även om du inte bär på HPV-viruset. Dock har man förstått att detta är tillräckligt bra som screeningmetod eftersom de cellförändringar vi behöver åtgärda fångas på detta sätt.
– Vi vet inte allt ännu eftersom viruset ändrar sig. HPV-viruset är en stor familj där vissa är mer elakartade än andra. Självtestet är därför en bra och säker metod som också är godkänd som första screening-metod. Det är många som tror att de inte gör rätt när de tar hemmatestet, men om du har fått ett svar om HPV-virus har hittats eller ej så har man gjort rätt, säger Elisabeth Blomfeldt.
Vilka erbjuds vaccination mot HPV och hur tillförlitligt är det?
Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. Då vaccinet har bäst skyddseffekt innan sexdebut, erbjuds det till flickor och pojkar redan i årskurs 5–6. Det är inget tvång men alla skolor i hela Sverige erbjuder detta och är ett jättebra ställningstagande. Alla har möjligheten att vaccinera sig, men om man vill göra det utanför programmet får man bekosta det själv. Vaccination mot HPV är bra, men ingenting är 100%.
– Viruset utvecklar och förändrar sig. Därför är det viktigt att vi – precis som med covid – vidareutvecklar vaccinet för att följa virusets utveckling. Vaccinationen utesluter inte heller några kontroller, även om det såklart är väldigt bra att vaccinera sig mot HPV, säger Elisabeth Blomfeldt.
HPV-viruset sprids ofta via hud och slemhinnor, framför allt via sexuella umgängen. HPV-viruset kan också ge peniscancer samt mun- och svalgcancer. Det räcker att ta två sprutor för HPV-viruset. Målsättningen är att utrota livmoderhalscancer och vaccinationsinförandet är ett led i detta.
Hur vanligt är det hos kvinnor att få cellförändringar?
– Det är en stor grupp kvinnor som någon gång i livet har eller kan ha cellförändringar och/eller HPV. Det är många kvinnor som går under upprepade utredningar och kontroller för cellförändringar. Många läker ut, men vissa går med det under en lång tid. I vissa fall kan det gå vidare till farliga förändringar. Det är vanligt att man någon gång under livet kan ha HPV eller cellförändringar, säger Elisabeth Blomfeldt.
Om man hittar cellförändringar i tid, hur stor chans är det att man botas helt och hållet?
– Det är väldigt viktigt att gå på sina screeningar eftersom när man hittar förändringar tidigt, kan vi följa dem eller behandla och bota dem innan det utvecklas till en cancer. Det finns en god behandlingsmöjlighet om vi hittar förändringar som inte hunnit utvecklas till cancer. Det är viktigt att gå på sina kontroller, framför allt om man haft förändringar under en lång tid. Hela poängen är att kunna hitta, följa, ha koll och ge god behandling, säger Elisabeth Blomfeldt.
Om man inte hittar förändringar i tid, hur ser chansen ut för spridning?
– De cancerfall som sker är de vi hittar för sent, där kvinnor inte har gått på sina kontroller. De förändringar vi hittar i tid och följer utvecklas sällan till cancer. Av 550 kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer är det 150 kvinnor som dör och det är ofta sent upptäckta förändringar, säger Elisabeth Blomfeldt.
Att vaccinera sig mot HPV och gå på sina kontroller ger resultat. Det är en livförsäkring – ett snabbt besök och snabb provtagning – där du har du gjort vad du kan för att minska risken för cancer.