Digitaliseringen inom svensk sjukvård går framåt, men utvecklingen är ojämn. Många vårdgivare har infört digitala tjänster som ökar tillgängligheten och effektiviteten. Samtidigt bromsas utvecklingen av bristande samordning, gammal infrastruktur och ett regelverk som inte alltid är anpassat till digitala lösningar.
Enligt Åsa Zetterberg, förbundsdirektör TechSverige, behöver Sverige ta ledartröjan för att framtidssäkra vårdens digitala infrastruktur. Hon menar att det kräver tre avgörande komponenter: tydlig nationell styrning, en marknadsdriven utveckling och en hög ambitionsnivå.
– Genom att forma en politik som sätter samverkan med techsektorn i centrum kan vi accelerera utvecklingen av interoperabla, säkra och användarvänliga system. Privata vårdgivare som samverkar med techföretag visar redan i dag hur innovation skapar konkret nytta – för både patienter och professioner. Dessa exempel behöver skalas upp nationellt.
Åsa Zetterberg menar att det inte bara handlar om digitalisering, utan om att bygga en robust, jämlik och konkurrenskraftig välfärd med tekniken som hävstång.
– Samtidigt skapas ett exportvärde genom att Sverige positionerar sig som en global ledare inom healthtech och kan ta en större del av den globala marknaden för digital hälsa som förväntas omsätta drygt 650 miljarder dollar nästa år.
Det svenska AI-bolaget Tandem Health, vars AI-tjänst hjälper läkare att skriva patientjournaler, har den senaste tiden tecknat avtal med flera vårdgivare, både i och utanför Sverige. När Lukas Saari, vd på Tandem Health, tittar framåt ser han stora möjligheter.
– AI-journalföring är bara början för vad ny AI-teknologi kommer möjliggöra inom vården. Jag ser framför mig att varje kliniker kommer ha sin personliga medicinska AI-assistent - som stöttar med allt som behövs i den kliniska vardagen. Från att inför besöket summera din nästa patients medicinska historik, till att ge klinisk stöttning under besöket och att efter besöket upprätta all dokumentation samt hantera alla uppföljande remisser, bokningar, förskrivningar, och så vidare. Du ska kunna fokusera fullt ut på att träffa patienter, medan allt går på autopilot i bakgrunden, säger han.
På Capio S:t Görans sjukhus använder man digitala verktyg och AI inom flera områden. Sjukhusets vd Gustaf Storm tycker att vården kan bli mer redo att införa nya lösningar.
– Det tar för lång tid från tanke att göra någonting till faktisk implementering. Och vi har emellanåt stort glapp mellan vad IT-organisationer ser som viktiga lösningar och vad som verksamheten behöver. På samma sätt förstår verksamheten inte alltid komplexiteten i vad de vill åstadkomma. De digitala lösningar vi har vill vi ska underlätta vardagen och förbättra kvaliteten för våra patienter och våra medarbetare. Det är inte alltid resultatet av lösningarna men det är målet, säger han.
Vad är avgörande i samarbetet mellan regioner och privata företag för att kunna införa lyckade nya lösningar? Vilka är fallgroparna?
– Att dels våga testa i piloter och annat. Men att också våga besöka andra kunder som redan infört den aktuella produkten, för att lära sig av dem. För sällan inhämtar vi referenser på det sättet och lär av andra, i stället lyssnar vi mer på leverantören. Det finns en risk att gå med små privata aktörer som har en god idé men ingen egentlig produkt avsedd för drift, säger Gustaf Storm.
Även Daniel Olsson, CIO, Capio, Nicklas Sandström, Regionråd, Region Västerbotten, M samt Karin Fälldin, Ordförande primärvårdsnämndens folkhälso- och tandvårdsberedning, Region Stockholm, C, deltog i seminariet.
Se hela seminariet här: